Skala jordgubbar?

Sjukan idag igen som sagt. De röda blodkropparna och trombocyterna har sakta börjat ta igen sig men de vita har till och med sjunkit lite. Grymt trist men bättre lycka nästa vecka. Är inte så hemskt farligt att inte få träffa någon just nu när det är så gött väder att man kan slappa i solen istället. Med ett tjockt lager solskydd förstås. Har fått tips om en massa bra musik också så mig går det ingen större nöd på. För utom att jag vill äta alla bär som mognar i trädgården nu. Men jag får hålla mig till frukt som går att skala. Jag och min bror funderade på hur det skulle se ut om man försökte skala ett hallon. Antagligen skulle de inte bli mycket kvar. Jordgubbar skulle nog gå bättre men tror nog jag skippar de helt istället. Nu är det hög tid att sova. God natt

Hej

Har inte skrivit så mycket på senaste. Men vad finns de att säga. Var på sjukan i fredags och det visade sig att mitt immunförsvar knappt existerar så det har varit isolering i helgen och matrestriktioner. Ska in imån igen och se hur de ser ut. Förhoppningsvis har det blivit mycket bättre så man får göra något igen. Vill äta frukt och bär och vara bland människor haha. Mamma och pappa har precis åkt på minisemester i några dagar. Nästa onsdag ska mamma till onokolegen och diskutera behandlingen.

En annan fin låt

Hittade den på en blogg jag läser. Har lagt upp den tidigare men den är verkligen värd att lyssnas på igen!

På dig min Gud

Fick ett fint mejl av Eva vars familj jag var inneboende hos när jag skulle börja skolan. I slutet hade hon skrivit en textrad från en lovsång. Var tvungen att lyssna på sången för det är verkligen en av mina favoriter. Tänkte dela med mig av den också. Så enjoy!

" På dej min Gud förtröstar jag när oro skymmer min morgondag, för jag vet att du aldrig lämnar mig "

...

Man tycker att man har det sämst. Men det finns alltid dem som har det värre. Jag känner mig så fruktansvärt maktlös och ställer mig ännu en gång frågan, varför. Varför måste människor lida så ibland. Läser två bloggar där de som skriver har fått en dödsdom. Cancer kommer ta deras liv inom en snar framtid. De kommer lämna barn, makar, föräldrar och vänner efter sig. Det är så man blir mörkrädd, hur ska man våga leva livet när det är så skört?

Mamma

Mamma var hos doktorn idag. Läkarna har haft en konferens och diskuterat om hon ska behandlas ytterligare. Svaret blev ja, med cellgifter. Sex gånger var tredje vecka. Tumören var av en viss storlek och när den passerar en viss gräns så vill man behandla med cellgifter ut i fall att. Förhoppningsvis är behandlingen lindrigare än min var när den var som värst. Hon kommer ju behandlas i förebyggande syfte medan jag behandlades mot något som redan fanns. Men jag är ändå arg. Jag vill inte att hon ska behöva gå igen det, även om det bara är hälften så jobbigt.

Ibland suger livet riktigt hårt. Men vi ska bli okej igen mamma.

Om ett år är vi bättre, starkare och tåligare än någonsin. ”What doesn´t kill you makes you stronger” – det som inte dödar det härdar. Känns ibland som ett obotligt korkat talesätt men nu mer än någonsin tidigare måste vi tro på det. Man måste brytas ner för att kunna byggas upp igen, bättre och starkare. Jag börjar kunna skymta ljuset i slutet av tunneln, medan du just klivit in i den. Som min bror sa till mig här om dagen. Han hade hört någon säga att först är det som att falla ner i ett djupt hål. Dit finns inget annat än den genomtjocka svärtan där nere. Men efter en tid förvandlas hålet och blir till en tunnel. Man börjar kunna se ett slut. Om ett år mamma då ska vår tunnel vara slut. Det måste den. Då ska vi resa till en strand långt borta, ligga i solen, äta god mat. Vi ska orka gå runt länge för att vi vill och kan, för att vi orkar. Under tiden ska vi stötta varandra. Nu är det min tur att hjälpa dig. Så som du tagit hand om och hjälpt mig.

Jag hatade inte cancer förut. Inte för det den gjorde mot mig. Men nu när den gett sig på dig så gick den för långt. Jag känner för att orsaka den samma smärta som den orsakat oss. Skära den med knivar, dränka den i cellgifter och kedja fast den på något hemskt ställe, få den att känna sig ensammast och räddast i hela världen, så som den gjort mot oss. Hur gör man sig av med ilska, med hat? Hur orkar man vidare, hur finner man styrka. Tror jag visste det förut men nu känns det som att jag börjar glömma. Kan inte komma på hur det är man gör. Frågan är som vanligt varför, svaret är som alla gånger därför. Därför att det finns ondska i världen, därför att vi inte alltid kan skonas, därför att det finns dom som har det värre, därför att sånt händer, därför att livet är så ibland.

Gud jag skulle behöva ännu en dos av ditt tålamod, din styrka och din hjälp. När vi bara ser ett par fotsteg i sanden så är det för att du bär oss eller hur.

Go kväll

Åter hemma i sängen efter sconesbakning, te och tjöt hos Mikaela. Blivit en del scones på sistone. Men vadå då, det är ju gott. Idag blev dom extra kladdiga också och det var faktiskt ännu godare.

Rena rama sjukhusdagen

Sitter på sjukan. Har varit här sen kl tio och nu är klockan över sexton. Hade låga värden på allting idag. Så har fått transfusion på både röda blodkroppar och trombocyter. Tar en väldans tid. Först ska man få svar på proverna. Sen ska man beställa blod från blodcentralen och sen tar de ett tag tills man kan hämta det och tillsist ska det droppa in en påse i taget. Brukar få två påsar blod och varje tar mellan fyrtio minuter och en timma. Sen tar trombocyterna ca en halvtimma. Men idag råkade slangen vikas så att det droppade extra långsam ett tag. Har haft huvudvärk varje dag hela veckan sen jag var här sist. Beror antagligen på blodbristen. Hade en annan läkare då som jag inte haft tidigare. Hade jag haft någon av mina vanliga läkare hade jag nog fått påfyllning redan förra veckan. Det brukar ju bli så att värdena sjunker kraftigt efter att jag legat inne på högdosbehandlingarna.

Det var i alla fall en snabb uppdatering om dagen. Förhoppningen är att jag ska få träffa min lilla kaka Mikaela ikväll. Hon slutar jobbet vi sju vilket vi tyckte va lite sent för då hinner man inte ses så länge. Men nu blir det knappt att jag hinner vara hemma något innan jag ska dit ändå så sen som jag blir här. Tar ju ett tag att åka från Sahlgrenska i Göteborg hem till mig. Ska nog ringa mamma och se in hon kan börja laga mat till mig så jag slipper göra de när jag kommer hem. Har bara tagit en näringsdryck som lunch.

Shopping

Sitter i bilen i Gällstad och väntar på mamma och hennes syster. Dom är inne på ica och handlar. Vet att jag sa att jag var trött vilket jag är och huvudvärk hade jag också i förmiddags. Men eftersom mamma skulle åka hit och hälsa på min moster så ville jag ändå följa med för de är så trist att vara hemma. Så en bra lunch och några värktabletter senare så åkte vi väg.

En grymt bra sak med att moster bor i Gällstad är att det ligger bra märkesoutlets här. Bland annat Lager 157. Så där har jag tagit en runda idag och shoppat loss. Så nu mår jag bättre haha.