Sant

Det säger bara swish

Jag vet inte om det bara är de att jag inte är van vid att ha saker att göra på dagarna eller om tiden helt plötsligt lagt i en högre växel. Man kan likna det som så att förut körde jag i uppförsbacke för det mesta men nu verkar det som om jag tillslut kommit över krönet och bilen börjar rulla nerför, snabbare och snabbare. Träden som susar förbi längs sidorna som suddiga sträck kan liknas vid dagar och veckor som passerar mig utan att jag knappt hinner se en skymt av dem. Måndag blir till tisdag, tisdag är helt plötsligt fredag. Sedan är det lördag och efter det så är det redan dags för måndag igen.

Och det värst är att jag ju inte ens har överdrivet mycket att göra på dagarna. Mer än förut förstås eftersom jag mår så mycket bättre nu, men jag skulle aldrig även om jag varit frisk orka med eller för den delen hinna med allt som jag utan problem kunde klämma in under en dag då ett och ett halvt år sedan.

Men jag har det bra. Blir fortfarande trött snabbt. Men vilostunderna blir färre och kortare. Försöker hitta mina borttappade muskler igen. Det känns segt men jag märker ändå skillnad, framförallt i benen. Men ännu är det ett bra tag kvar innan jag är tillbaka till min normala styrka och uthållighet som för det mesta har varit helt normal.

Hittar på så mycket kul jag kan och orkar med. Hängde med alma och adam igår, bakade pizza och spelade monopol. Jag har aldrig spelat monopol förut så det var på tiden att jag fick lära mig. Var dock så trött då att jag hela tiden glömde ta betalt för mina gator eller hur man nu säger. Men det var kul ändå! Idag ska jag förhoppningsvis åka till stallet för första gången på flera månader. Brukar få åka med en vän och hon skulle ut idag så då hänger jag på. I tisdags träffade jag också massa gamla vänner och även om många är utomlands eller borta och pluggar just nu vilket är väldigt tråkigt så har jag ändå några undebarningar som är hemma och underhåller mig, skämt och sido. Till sommaren hoppas jag dock att allihopa är hemma igen för det ska bli bästa sommaren på länge har jag bestämt!

Tänd ett ljus på barncancerdagen!

Fredagen den 15 februari är internationella barncancerdagen. Tillsammans med barncancerföreningarna anordnar vi då ljusmanifestationer över hela landet. Syftet är att uppmärksamma alla de barn som insjuknar i cancer varje år.

I Stockholm anordnar, vi tillsammans med våra partners Kungsträdgården Park & Evenemang, Bauhaus, Arvid Nordqvist och Delicato, ljusmanifestation i Kungsträdgården mellan klockan 14.00 och 18.00. Vi har fått 1 800 marschaller från Bauhaus som vi spritt över landet. I Kungsträdgården har vi 300 som vi under eftermiddagen kommer att tända med din hjälp.

Kom gärna förbi och tänd en marschall eller växla några ord med oss. Klicka på denna länk för att se på vilka platser i landet och vilka tider som ljusmanifestationerna hålls.

Dagen uppmärksammas världen över

Syftet med dagen är att uppmärksamma cancerdrabbade barn och ungdomar världen över, sprida information om barncancer till allmänheten och att samla in pengar till barncancerforskning. Internationella barncancerdagen instiftades 2002 av International Confederation of Childhood Cancer Parent Organisations (ICCCPO), en internationell föräldraorganisation för barn med cancer.

http://www.barncancerfonden.se/Om-oss/Aktuellt/Nyhetsartiklar/Tand-ett-ljus-pa-barncancerdagen/

www.geblod.nu

En av mina underbara vänner som bloggar på "solskensfantasier" skrev om en sådan viktigt grej på sin blogg för några dagar sedan. Så jag tänkte ta och på minna er om att tänka över detta, nämligen att ge blod. Gå in på www.geblod.nu och titta lite närmare på det. Delvis tack vare många, många blodtransfusioner har jag överlevt en dödlig sjukdom och till de som givit blod är jag evigt tacksam!

Tisdag

Tiden börjar gå fort. Dagar springer iväg och jag försöker hänga med. Jag mår lite bättre för varje vecka. Det går långsamt nu men jag orkar i alla fall vara en del med kompisar, gå korta rundor på stan. Vara uppe hela dagarna och bara vila sittande några gånger emellan. Men vissa dagar slår tröttheten till mer och jag inser att jag kanske får sakta ner lite. Har träffat en sjukgymnast och har några övningar jag gör varje. Försöker gå promenader också. Bra att ha en hund hemma som gärna påminner en om det. Jag har också börjat jobba lite hemifrån med en grej jag gör ideellt. Roligt och bra att ha något meningsfullt att göra. Men samtidigt får det mig att undra hur jag ska hinna med en heltissysselsättning när den tiden kommer. Då kan jag i och för sig förhoppningsvis hålla ett högre tempo än ju och inte behöva vila så ofta under dagen.

Åker fortfarande in varje vecka till Sahlgrenska för blodprover. Dom har börjat stabilisera sig tror jag men det märks ändå att kroppen behöver ett bra tag till för att kunna återhämta sig helt. Äter ju fortfarande cellgiftstabletter vilket jag ska göra i ca ett år till. Dom tar ju också ner kroppen lite och blodvärderna  påverkas. Därför måste jag fortsätta med blodprover under hela tiden jag äter dom.

Jag mår i alla fall bra. Jag börjar få lite ordning på huvudet och tankarna. Kroppen blir långsamt starkare. Nu är det bara våren jag väntar på så kommer allt bli ännu lite lättare.

The light that shines