söndag 20 maj 2012

Vem är du

Fick en väldigt fin kommentar här om dagen. Får sådana ibland och blir alltid lika glad varje gång. Folk som ger mig bevis på att bloggen faktiskt hjälper andra. Att det jag skriver kan göra lite skillnad och att det betyder något. För jag har på senaste tiden funderat en del på om jag ska fortsätta blogga eller om jag ska lägga av. Det är nämligen så att en av de största anledningarna till att jag bloggar nästan har försvunnit. Jag började blogga dels för att kunna skriva av mig som en sorts terapi. Ett ställe där jag kunde få ur mig alla tankar. Detta har jag inte alls samma behov av idag som för till exempel ett halvår sedan. Men en annan stor anledning var också att andra förhoppningsvis skulle kunna följa mig och peppas lite, se att jag inte ger upp, att jag trots nedgångar försöker se något positivt med allt. Sprida en kämparglöd hos de som läser och också har något de brottas med, stort eller litet, sjukdom eller annat.

Och när man får kommentarer som bevisar att man lyckas ibland då blir jag verkligen glad och taggad att fortsätta skriva. Och för att jag tycker att det är så väldigt kul att få läsa när ni skriver om er själva, varför ni läser här och vilka ni är så skulle jag vilja uppmuntra er att skriva mer och oftare om ni vill. Jag är nyfiken på vilka ni är helt enkelt! Några av er känner jag men jag märker också att det är många som jag inte har en aning om vilka ni är. Så lämna gärna en liten kommentar någon gång och berätta så mycket du känner för. Och om ni har frågor eller vill prata så är det bara att höra av sig. Ni kan också maila mig på mailen som står i min "presentation" till höger.

Kramar från mig

Bild från Hawaii

3 kommentarer:

  1. Emma, Your story is an amazing one. It inspires me and helps me to focus on the bigger picture. God has given you a gift to see the posative in every situation. I wish that you would not stop blogging. Your Heart is absolutly beautiful and it is manifested through your words.

    ANdy.

    SvaraRadera
  2. Klart Du skall fortsätta att skriva.
    Du vill väl skriva en bok om den
    här tiden ,när Du blivit frisk.?
    Lycka till!!!
    Och så vill vi höra hur Du mår.

    KRAM från mormor

    SvaraRadera
  3. Hejja Emma! Jag tycker om o få lite uppdateringar mellan gångerna vi ses, ibland dröjer detju lite för länge mellan tyvärr:-( men bara om du tycker det är kul såklart! Men jag kan säga att du har gjort mig gladare o mycket mera tacksam många dagar när jag har läst din blogg på väg till eller från skolan! Saknar dig o hoppas vi snart ses! Stor kram Karin

    SvaraRadera