Idag hade vi Wahiawa adventures. De har man varannan vecka när man inte är och simmar med barnen. Vi gick på en vandring upp och ner, superbrant och lerigt genom en skog. Vi gick till en fors som vi badade i och solen lös så de va jättevackert. Hände en lite rolig sak också:
Jag simmade fram mot Louise för att be henne kolla om jag var svart sunt ögonen av maskaran. Men när jag frågar henne hur mina ögon ser ut börjar hon göra konstiga ljud och jag fattar ingenting så jag börjar skratta, hon börjar då skratta vilket gör att jag gapskrattar med öppen mun. Sen försvinner hon under vattnet och jag skrattar så jag kiknar samtidigt som jag inser att jag inte bottnar och helt plötsligt är jag också under vatten. Fortfarande skrattandes och hela munnen fylls med vatten som jag nästan andas in. Sen lyckas jag ta mig upp över ytan igen och jag och Louise skrattar och försöker hålla oss flytandes samtidigt vilket inte var så lätt. Ganska komisk story.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar