Ett försök att förklara lite

Sitter hemma i soffan och känner mig friskare än på länge. Vet inte va de är men det är nog nått med sjukhus som gör att man känner sig sämre än man faktiskt är. Men när man är hemma så påminns man inte ständigt om att man är sjuk vilket är skönt. Det är ju som sagt väldigt noga med mat och hygien. En massa saker som jag inte får äta och allt är väldigt noga. Mitt immunförsvar är ju väldigt lågt både på grund av sjukdomen men också cellgifterna som dödar de vita blodkropparna. Det är ju dom det är fel på men både dom friska och sjuka dör och det är de vita blodkropparna som är kroppens försvar så när dom dör så dör också försvaret. Därför kan jag bli sjuk väldigt lätt och reagera på bakterier som andra inte märker av. Jag kan också få blodförgiftning väldigt lätt om jag råkar riva mig eller får ett sår. Men om jag lyckas hålla mig ifrån att bli sjuk så får jag vara hemma mer.

Jag har förstått att det är svårt för vissa att förstå hur man skall förhålla sig till mitt tillstånd. Leukemi är ju en allvarlig sjukdom men för tillfället så är ju mitt tillstånd inte speciellt allvarligt. Men om man inte behandlar leukemin så kan kroppen tillslut inte försvara sig mot några bakterier eller virus och då kan de bli livshotande. Så det är inte direkt själva sjukdomen som leder till döden utan det faktum att den tar död på immunförvaret. Men om man behandlar i tid så kommer de inte att gå så långt och då kan man bli frisk.

Sjukdomen är alltså allvarlig men mitt tillstånd kan variera. Detta beror på om jag som jag tidigare skrev blir sjuk eller dålig på något sätt. Så länge jag kan hålla mig "frisk" så är mitt tillstånd ganska bra och jag mår helt okej, dock gör medicinerna att jag blir trött och både dom och sjukdomen tär på kroppen, men om jag blir sjuk eller något liknande så kan mitt tillstånd bli mycket mer allvarligt. Därför kan jag vara hemma ganska mycket så länge som jag mår bra. Själva cellgifts behandlingarna gör ju också att kan bli väldigt dålig i perioder och mellan behandlingarna må bättre. Vissa behandlingar tar mer på kroppen än andra och ibland får jag starkare doser och ibland lägre.

Hoppas att detta kan hjälpa er att förstå lite i alla fall. För det är ju väldigt förvirrande att läsa att jag drabbats av en livshotande sjukdom men sen kan bo hemma. Jag kan ju inte leva som normalt på ett bra tag men jag behöver inte vara inlagd på sjukhus under hela den tid som jag är sjuk.

Om ni tycker att det här var till nån hjälp så är de bra och om ni bara blev ännu mer förvirrade så får ni gärna kommentera och fråga. Var inte rädda att fråga om ni undrar något! Vet att detta inte enbart är jobbigt för mig utan för anhöriga också och det är svårt att veta hur man skall förhålla sig och vad man ska tro. Så fråga på om ni undrar något.

Kramar