Så dagen började som vanligt med quiet time sen på förmiddagen fick vi höra Liz testamony. Mycket gripande som de flesta andras testamonis. Sen packade vi in oss och en del mat och körde iväg till ett ställe i närheten av Honolulu. När vi kom dit satt de redan hur många som helt i kö. De var mestadels äldre anties och uncles men också några medelålders.
Vi började sätta upp tält, ungefär som partytält som skydd mot eventuellt regn. Under tiden kom lastbilen från foodbank med all mat. De är ett antal affärer som skänker mat dit. De är från dom som vi får våran mat här på STN också. De är en massa människor som hjälper till att dela ut maten så vi från STN gör inte just den delen. Vi är istället ansvariga för att ta emot dem som kommer. Först fick de skriva in sig, sen frågade vi dom om de ville att vi skulle be för dem. Om de svarade ja så bad vi en kort bön för dem. De va min uppgift. Sen fick de gå och sätta sig i en ny kö för att vänta på att få hämta mat. Under tiden när alla kommit till den andra kön och väntade på att få hämta mat gick vi runt och pratade med dem.
Jag är så stolt över mig själv. Jag som vanligtvis inte är den som tar kontakt och tar första steget pratade och bad med en massa människor. Bara de att jag är är tvungen att be på engelska och oftast högt inför en massa människor. De är helt galet att jag faktiskt gör de.
Iaf så fick jag riktigt bra kontakt med en dam som hette Elisabeth. Hon var hur gullig som helt. Hon hade gått igenom en massa svåra saker som att förlora en son, kämpa mot bröstcancer och en hel del andra saker. Hon visade sig äga en blomsteraffär i närheten och bjöd dit mig för att lära mig att binda blommor. Hade varit superkul om jag hade tid för de någon dag. Sen va de en gubbe som hade tagit kort med an massa folk från Feeding the hungry som tog en massa kort med mig. Han va supergullig. Pratade också med en kvinna som var sjuksköterska och skojade runt med en kille som inte kunde så mycket engelska men som var jättetrevlig och rolig. Alla var så himla gulliga och söta!
Trött STN-are på väg hem.
det ser ut att vara många som sitter i rullstol bor dom på samma ställe, där det finns personal eller bor dom för sig själva. Har eran skola avtal med affären på något sätt? hur ofta delas det ut mat? Som jag förstår får du lära dig en del nya saker,kul. Hälsa blomstertanten från mig.pia
SvaraRadera