onsdag 26 oktober 2011

Nu är jag tillbaka

Man kanske inte kan säga att jag är mitt gamla "jag" igen för sjukdomen har ju förändrat mig. Men jämfört med hur den senaste veckan har varit så mår jag bättre och känner mer normal än på länge. Vill ni veta skillnaden från igår till idag? Igår låg jag i soffan hela dagen, hade huvudvärk så fort jag inte låg ner och var ganska nedstämd och tidvis bjöds det på tårar. Kroppen sa också ifrån efter att ha spenderat i princip hela senaste veckan i liggande läge. Den är ju ändå gjord för att röra på sig. Man kan faktiskt få ont av för mycket vila. Tro det eller ej.

Idag fick jag en återbuds tid på sjukhuset. Skulle egentligen dit på fredag för provtagning men fick komma idag och som jag trodde så visade det sig att mitt blodvärde var lågt. Vilket ofta resulterar i huvudvärk och trötthet. Eller ska vi säga total orkeslöshet och matthet. Kanske ska nämna att den ilskna blåsan i munnen inte tänker ge med sig heller så måltiderna som jag brukade se fram emot är nu mer en plåga. Det suger att inte ha något immunförsvar! Men till det positiva: Jag kan nu vara uppe, gå omkring och sitta utan att få huvudvärk efter 5 minuter. Värt ett hallelujah! OCH jag orkar gå runt och göra saker som tar längre tid än en minut utan att behöva lägga mig ner och vila.

Tack Gud för blodgivare! Det är behandlingen som gör att mitt blodvärde går ner och det är väldigt individuellt hur man påverkas. Om man lätt går ner i värde och hur man påverkas av att ha lågt värde. Jag  tror att jag påverkas ganska lätt tyvärr. Det är dock inte mängden blod det är brist på utan bara de röda blodkropparna och det är dom som syresätter blodet. Så jag får alltså bara röda blodkroppar. Man kan alltså dela upp blodet i röda och vita blodkroppar och blodplasma och allt vad det är. Ganska häftigt men så är ju sjukvården och forskningen ganska häftig.

Tror att det kom en dos optimism med det där blodet också. Får hoppas att det håller i sig till nästa fredag då det är dags för högdosbehandling och inläggning igen. Kan behöva några glada dagar innan jag behöver gå igenom den där skiten igen. Nu, god natt! Hoppas att morgondagen blir fin!

Kram på er och glöm inte att Gud aldrig överger dig! Han kommer aldrig utsätta dig för något som du inte klarar av. För allt förmår du genom Honom!

2 kommentarer:

  1. Hej Emma.
    Grymt imponerad av dig alltså!
    Läser din blogg och imponeras över ditt sätt att hantera allt.Det märks att du är buren....
    Du och din familj finns i våra böner...
    /Totte

    SvaraRadera
  2. Nu var det ett tag sedan jag hörde av mig, det är inte alls meningen! Ska skriva något lite mer ordentligt till dig någon dag snart, men ville bara säga TACK nu på en gång. Kom hem från sjukhuset igår, och när jag låg där var det så väldans skönt att kunna läsa din blogg, när jag inte orkade skriva en rad själv, eller knappt ens tänka dem. Du är så stark och modig, och så galet inspirerande! Du är nog en av de bästa människorna jag vet.

    Ta hand om dig, jag tänker på dig och ber för dig, massor massor!

    SvaraRadera